Jag har levt med min schizofreni ett antal år. Ofta sätter sjukdomen käppar i hjulet, men vissa dagar mår lika bra som vem som helst. Dock lever jag med ständig oro att åter bli psykotisk och kräva inläggning. Man kan aldrig slappna av helt med schizofrenin i bagaget.

Jag har upplevt vården innifrån. Tidvis svårt sjuk med starkt vårdbehov, många gånger tvångsvårdad med restriktioner. Som tur var blev jag inte lämnad vind för våg efter att jag blivit utskriven, det fanns stöd att få. Jag fick olika former av terapi och jag fick umgås med andra med samma diagnos i psykossektionens regi. Det blev verkligen ett lyft för mig.

Sedan kom förändringen med stort f. De styrande måtte ha ojat sig ordentligt över hur bra vi med schizofreni hade det, för numera har jag och många med mig fått smaka på besparingar och nedskärningar som aldrig förr. Den egna avdelningen för oss med psykossjukdom? Puts väck! Musikterapi? Nej, nej, bort med den. Konstterapi? Ja, ni fattar väl?

Jag har god kontakt med viss vårdpersonal. Många av dem har gått vidare till andra sysslor, gett upp psykiatrin helt. De känner vanmakt och ilska över hur de behandlats och hur psykiatrin allt som oftast fått stryka på foten. Den senaste dåliga nyheten kom därför inte som en överraskning. Den så kallade mellanvården läggs ned. Livlinan när man mår dåligt utanför kontorstider försvinner även den. Hur tänker de styrande?

Vi är många med psykisk sjukdom, vem som helst kan drabbas. Varför då denna diskriminering? Finns det en tanke bakom nedskärningarna annat än att göra en kortsiktig vinst? Jag tvivlar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta är jag, er Sune Andersson vid tangentbordet. Jag sitter i min finaste rökrock och dricker lite punsch och röker cigariller som det anstår en doyen. Idag har jag haft fullt upp med tvagning av vimsiga lilla frugan och inköp hos speceristen. Där ...

Det blev en sittning i Hörsalsparken med glada gänget. Hade med mig sex starköl och alla gick åt. Där var Viggar'n, Mannen med det illröda ansiktet, Mannen med militärkepsen, Finske mannen och några till. Vi hade det så trevligt. Men jag blev hungrig...

Jag har ägnat kvällen åt en ishockeytävling mellan Tyskland och lilla Sverige. Jag var rädd för att motståndet skulle vara massivt och kanske övermäktigt Sverige, men där fick jag fel. Man vann med klara sex ett, ett måls marginal bättre än mot polac...

Jag är åter avstängd från prutt-sajten Flashback. Allt jag gjorde var att beskriva en viss folkgrupp som smuts och det passade inte herrskapet bakom sidan. Jag står för mina ord, men vill inte åka på hets mot folkgrupp och jag vill inte gå in närmare...

Jag färfattar dessa rader på min telefon och gör det från klassisk mark, nämligen Hörsalsparken. Vi är ett mindre sällkap som träffas och njuter av några folköl. Själv har jag bara ett sexpack trekommafemmor. Det är synnerligen dålig stil av regimen ...