Jag jobbade mellan 28:e november 2011 och fjärde oktober 2018 på ett ställe jag kallar Presidentlådan. Jag är förtidspensionär, men tänkte att det kunde vara kul att ha något att göra om dagarna. Så fel jag hade.

Jag är uppfostrad att göra rätt för mig, det var därför jag orkade med nästan sju år i verkstaden. 40 minuters promenad enkel resa till sysselsättningen, kämpigt bara det. Sedan hade jag först sex, sedan hela sju kronor i timmen i betalning. Hade jag köpt busskort för att slippa promenaderna hade jag gått back.

Tyvärr gick den sympatiska chefen i pension och vi fick en riktig drummel till ny chef. Han var på mig flera gånger. En gång stod jag ca två meter från min stol där jag annars satt och jobbade och tittade på TV (i ungefär två minuter). Svinet till chef sa åt mig att gå och sätta mig och när jag inte reagerade på hans tillsägelse puttade han på mig. Jag borde ha klappat till honom över käften.

Förrförra året sa jag att jag skulle vara hemma från "jobbet" för att gå till vårdcentralen. Jag gick aldrig tillbaka och jag hörde inte av mig. Chefen ringde inte mig och frågade vart jag hade tagit vägen, han förstod väl att det inte var någon idé. Jag är rätt envis och principfast om jag får skryta lite. Har jag slutat så har jag slutat.

Det var ett riktigt beslut, för nu har jag sovmorgon varje dag och det är lyxigt. Den där flitpengen på sju spänn i timman saknar jag inte och definitivt inte slitet i verkstaden. Chefen saknar jag absolut inte.

Usch för daglig verksamhet.

MVH/Herr X

Svenska rädda små gossar fick stryk mot portugisiska män. Det blev förlust med hela tre noll och man hade ingen chans alls. Dåligt spel av Abdullah, Hassan, Slobodan och övriga svenskar gjorde att Portugallien kunde ta en komfortabel seger. Man ligger sist i sin grupp där det återstår två matcher. Klart det blir stryk i dem också. Bu för Sverige!

MVH/Tjotta Olssons överman

Höstens mest vittomfattande expedition går av stapeln imorgon kväll. Vi är några tappra kämpar som beger oss till Vrinneviskogen, långt från civilisationen. Vi känner ingen fruktan, endast tillförsikt. Vi har varit med förr och upplevt motgångar, framgångar och närkontakter.

Med oss tar vi ljust bröd med Lätt & Lagom och hela två ostskivor på varje smörgås. Dessutom rykande hett kaffe i termos.

Vi räknar inte med att få se några små grå varelser eller ens reptilianer, men chansen finns. Vi lämnar stadens ljus bakom oss och beger oss in i vildmarken. Finns där utomjordisk närvaro kan och skall vi upptäcka den. Full fart mot nya upptäckter!

MVH/Organisationsledningen