Hå, hå, ja, ja. Här går jag och skrotar och kan inget annat. Jag upplever vissa symptom på min sjukdom i huvudet, i hjärnan. Paranoia och röster som sällan lämnar mig ifred. testar just nu att spela hög musik i stereon och det fungerar faktiskt, men inte fullt ut. Dessutom säger rösterna åt mig att bland annat en kompis är hemlig agent som vill mig illa. Det är så lätt att börja tro att rösterna man hör är sanning och att där finns en individ bakom varje röst. Så är inte fallet, allt beror på en defekt hjärna. Jag har alltså vissa psykotiska tankar och föreställningar, men är medveten att så är det inte. Då är det ingen fara på taket. Tro fan att man längtar tillbaka till 90-talet, då var jag ju frisk och kunde inget om psykisk sjukdom. Nu för tiden är jag en vandrande schizofren bohem som man inte vågar se i ögonen och går över gatan för hellre än att mötas på trottoaren. Jag vill bli frisk och om det inte låter sig göras vill jag hemskt gärna slippa mina symptom och vara i remission. Jag vill ha mitt liv tillbaka!

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som så många gånger förr har jag inte gjort ett skvatt idag. Jag har inte varit utanför dörren, jag har inte lagat mat, jag har inte pratat i telefonen. Jag har bara suttit och glott på TV förrutom att mikra en frysrätt, en sådan där eländig kartong....

Mitt liv i celibat är över, jag är redo att brottas igen. Min stjärt har återhämtat sig och den törstar efter grova objekt. Ni skulle bara veta hur mycket man kan tänja ut ringmuskeln, den sväljer min största analplugg, även fast jag får börja lite f...

Nu har det dragit ihop sig till ännu en farofylld expedition, detta i mörka storskogen Vrinneviskogen. Antalet deltagare måste bli minst tre annnars ställer jag in hela evenemanget. Med oss tar vi med smörgåsar att kalasa på och nybryggt kaffe att dr...

Uj, vad sugen jag är på snabbmat. Pizza, kebabrulle, kebabtallrik, hamburgare och korv med mos... Jag tänker råda bot på suget imorgon då jag kommer att gå till Systembolaget och ta McDonald's på vägen hem. Frågan är bara hur min ömmande rygg behandl...

Idag är det nio dagar sedan jag blev utskriven från dårhuset. Livet rullar på om än i maklig takt. Jag är numera helt röstfri och tror inte längre att TV:n talar till mig. Paranoian finns väl lite kvar av, men bara lite och ibland, ingen just nu i al...