På fredag är det dags att greppa lilla frugan och gå hem till min gode vän Nils-Erik. Det är tätt mellan besöken, men vem kan klandra mig när det bjuds på god mat och trevligt sällskap? Som vanligt tar jag med mig en flaska punsch och bjuder frikostigt på den. Men det stannar inte där; Jag tar med mig en liten flaska whisky också. Det ska bli storartat att läska sig i gott sällskap som så många gånger förr.

Nils-Eriks fru ska svänga ihop torskfiléer med potatis och min lilla fru är med henne i köket hela tiden. Förhoppningen är att hon lär sig av min väns fruga så att jag kan bjuda hem värdparet på en god måltid inom en snar framtid. Det känns inte bra att bara erbjuda gäster på det allra enklaste vilket är vad min stolliga fru klarar av. Jag kräver inte så mycket, men det mest basala och lite till måste hon snart lära sig att anrätta.

Vi ska spela musik på Nils-Eriks grammofon, han har en stor samling LP-skivor vilken alltid är skoj att bläddra igenom. Jag tycker vi kör på ett säkert kort, nämligen Glenn Miller. Det blir att klappa händerna och stampa takten som en riktig swingpjatt. Till musiken dricker vi av både punschen och whiskyn. Våra fruar får hålla till i köket, det är viktigt att vi karlar får lite egentid.

Vi ses om två dagar, Nils-Erik. Jag tror bestämt min mage börjar kurra redan. Imorgon får jag vara med min lilla fru i köket, hon ska få anrätta en pastarätt med falukorv. Det har till och med min lilla fru lärt sig att göra. Men visst krävdes det lite snärtar både här och där. Jag håller frugan i herrans tukt och förmaning inte för att jag gillar det, utan det är ett måste när man har med vildar att göra.

Nåja det är imorgon det. Det viktigaste väntar på fredag. Lita på att jag kommer att äta med god aptit och vara generös med rusdryckerna.

MVH/Arg motalabo

Min kontaktperson ringde under dagen. Jag låg på sängen i vanlig ordning och lyssnade inte så noga på vad hon sa. Jag sa att jag skulle ta min injektion på mottagningen, hennes arbetsplats, men att jag hade förbålt ont i ryggen. Då erbjöd hon sig att komma hem till mig och skjutsa ned mig till platsen för injektionen. Storartat! Vad hon ville har jag glömt, men tror det är ett samtal inbokat med henne och/eller läkare. Datum för det har jag glömt redan. Hon har ett stort och varmt hjärta, henne vill jag behålla som kp (lontaktperson). Jag misstänker att hon har känslor för mig och jag kan inte klandra henne. Jag är ett kap. Vi ses imorgon bitti. Faktiskt ska jag fråga om jag inte kan få glesa ut injektionerna med en vecka, så jag bara får dem var tredje vecka istället för varannan, men det är väl att hoppas på för mycket.

MVH/Herr X

Det har blivit ett letande efter tomburkar som heter duga i dagarna tre. Fick ihop nästan 50 kronor. Lägg till det den slant jag hade i plånkan (en annan är likvid) så landar vi på 84 kronor. Det innebär att jag har råd med två av de minsta ölen på bästa puben. Jag hade tänkt ringa min polare Bosse Rulltårta och höra mig för om han ska följa med eller om han ska sitta hemma och hålla hårt i sin svullna plånbok. Följer han med kanske jag kan få låna en hundring av honom, det hoppas jag på. Det smärtar attt tänka på alla mina kompisar som i detta nu dricker öl och har det bra, medan jag sitter här och förtvinar. Fast jag leker med tanken på att gå till puben först på fredag, då hinner jag till soc imorgon för en slant. Man vill ju ha med sig minst en femhundring om vi ska vara ärliga, men jag har svårt att komma upp i den summan. Jag har inte råd att bjuda någon donna på något gått att dricka, men jag kanske kan prata omkull en och få med mig henne hem utan att behöva slänga ut en massa pängar. Vi får se hur jag gör. Och glöm inte att hela världen möts på God vän.

MVH/Ronny