Jag var inte så fasligt trött när klockan ringde imorse, men jag gick inte upp. Snoosade en timma, tittade på klockan och drog täcket över huvudet. Klev inte upp förän mörkret hade fallit, gick till affären då, för mat var jag ju tvungen att ha. Nu har jag bara imorgon på mig att få injektionen, dyker jag inte upp då kanske det blir polishämtning. Jag la mig tidigt igår, men det hjälpte inte. Att jag ska ha det så förbaskat svårt att komma ur sängen. Jag blir så trött på mig själv, mitt trötta jag. Det tar emot att lägga sig tidigt, för om kvällarna är jag oftast inte trött, men får gå och lägga mig senast klockan elva ikväll. Imorgon måste jag upp. Dessutom har jag blodprovet för december kvar att ta. Jag är en simpel nåldyna. Jag trivs bäst med ingenting på måste-listan.

MVH/Herr X