Nu är jag sur på min "kompis" Bosse Rulltårta. Han badar i pengar och jag har inga förutom det lilla försörjningsstöd jag får. Därför bad jag honom om ett lån på ynka 500 kronor. Det gör stor skilland för mig, medans min "vän" är värsta magnaten och klarar sig utmärkt även om han skulle låna ut lite pängar åt mig. Han var sur och tvär och det gick inte att få honom på bättre tankar. "Dra helvete, din girigbuk" skrek jag åt honom i telefonen och avslutade samtalet. Tycker inte ni som jag att man ställer upp för sina kompisar? Är det kamratligt att vara en pojke med guldbyxor medans en annan inget har? Han äter ju för fanken rysk kaviar och hummer flera gånger i veckan. Jämra osolidariskt av honom. Död åt kapitalismen! Död åt kapitalisterna!

MVH/Ronny

Idag blev det bara jag, Skäggiga mannen och Finske mannen. De andra hade träffats vid lite olika ställen, bland anant några som var ändå nere på Tyska torget. Det tar en smärre evighet att gå dit och sedan ska man tillbaka igen. Bättre då att hålla sig mitt i smeten, nämligen Hörsalsparken där vi tre goda vänner satt. Jag hade med mig sju starköl och alla gick åt. Jag blev kvar på ort och ställe i flera timmar, sedan gick jag hem då vädret inte var något vidare. Blev ett besök på Systembolaget, men kassörskan måste ha vaknat på fel sida för jag fick inget handla. Nåja, jag gick in på ICA och tog ett sexpack. Det betyder att jag inget starkt har att dricka imorgon, men man kan ju alltid ringa kranen Goran. Så får det bli. Det blir att tippa i sig de burkar jag har i kylskåpet, sedan får det bli sängen. Jag chansar och ringer ett par samtal imogon för att se om jag kan trumma ihop ett mindre sällskap. Jag vill inte sitta ensam hemma och dricka, men gör det om jag inget napp får imorgon.

MVH/Hasse Promille

Jösses, vad medicinen slog hårt! Drog i mig det tröttande Clozpainet, en slurk Alimemazin, fyra Lergigan och inte mindre än 100 milligram Stesolid. Jag däckade under sen eftermiddag igår och sov fram tills nu. Det tog ett tag att bestämma vad det var för dag, fick för mig att det var fredag idag. Jag fick mitt eftersökta lugn, men det blev lite väl mycket av det goda. Men nu har jag i alla fall gjort vad jag kan och det är att sova. Nästa gång ska jag ta det lite lugnare med Stesoliden, man vill ju inte få hjärtstopp och kola vippen. Saken är den att det spritter i bröstet på mig. Hoppas bara det är ångest, annars kommer jag att dö i sömnen. I och för sig det bästa sättet att dö på, men jag hade tänkt leva en tio, tolv år till. 20 tabletter Stesolid, där går min gräns.

MVH/Herr X