"Säg aldrig nej, säg kanske, kanske, kanske." Det blev ett telefonsamtal till stadens lataste praktarsel herr Hörsel. Jag är sugen på att svulla, gå på buffé och lockas av ett ställe som heter Rosegarden. Asiatisk mat, sushi inkluderat. Jag sa till Hörsel att jag ville gå på fredag, då det är billigare i veckorna än om helgerna. "Du kan väl höra av dig senare" blev svaret jag fick. Vad är det för fel på nu, om jag får fråga? Han är omöjlig att göra upp planer med, han vill bara ligga i fosterställning framför TV:n. Jag vet redan vad hans svar kommer att bli om jag ringer honom på fredag: nej! Ska det vara så förbaskat svårt att ge ett klart besked direkt? Ibland blir jag ilsken på honom, han är synnerligen svår att få med på galej. Nåaja, jag ringer honom på fredag, men då är det väl för kort varsel för honom. Du är sannerligen stadens lataste praktarsel, Hörsel.

MVH/Herr X

Att jag prompt måste ha något att dricka hela tiden. Jag sitter här med en tvåliters-Cola och försöker att dricka med andakt, men det funkar inte riktigt. När läsken är slut går jag in på vatten. Jag får lätt i mig fem liter dryck om dagen och ibland mer än så. Visserligen har jag diabetes, men tror inte det är därför jag dricker så mycket. Jag gör det utan att ha törst, det har blivit en osund fixering vid vätskeintag. Läsk kostar en slant, dessutom är jag överviktig och bör ej drcika sådant. Men jag gör det ändå. Att sluta med ciggen var jobbigt och likaså att sluta med ölen (fast jag fick ett litet återfall igår), nu återstår "bara" att sluta dricka så förbaskat. Hur ska det gå, det här?

MVH/Herr X

Åker Vita Hästen ur Allsvenskan denna säsong? Än så länge är det många matcher kvar och många poäng att spela om. Häromåret kom de sist eller näst sist, kommer inte riktigt ihåg, och de fick då kvala mot ett lag från divisionen under Allsvenskan. De gick segrande ur bataljen och hängde kvar. Jag tycker att hamnar man sist i tabellen ska man bli nedflyttad, men så ser det ut. Ikväll möter Vita Hästen Modo. Tabellettan mot tabelljumbon, kan det sluta på annat sätt än vinst för Modo? Det är dags att börja vinna lite matcher och kravla sig upp ur bottenträsket. Åh, Vita Hästen!

MVH/Tjotta Olssons överman

Om en halvtimma drar jag till bästa puben Titans. I plånboken har jag några hundralappar, dessutom hittade jag nio tomburkar när jag var en sväng på stan. Nio kronor är inte att förringa, de kan komma väl till pass. Dessutom har Bosse Rulltårta (som också ska med) lovat mig att jag ska få låna 200 spänn av honom, Vad schysst, Bosse. Tyvärr har jag inte råd att bjuda kjoltyg på dryck, men jag kanske kan koppla på charmen och få till det med någonkvinnlig besökare ändå. Tyvärr är det det lite Moderatvarning på Titans, men är ändå att föredra framför sunkhaket God vän med en despot bakom bardisken. Snart är Bosse och jag på plats, här ska rullas hatt. För övrigt anser jag att God vän bör förstöras.

MVH/Ronny

Fy fasen vad jobbigt det är att vara utan cigaretterna. Idag är det elva dagar sedan jag rökte sist och det känns som tio gånger så lång tid. Minuterna tickar på sakteliga och blir till timmar som blir till dagar. Bara elva dagar alltså. Ärligt talat vet jag inte om jag orkar att vara rökfri så mycket längre. Vill smita ned på gården och ta mig ett bloss och det kan jag göra då jag har fyra cigaretter kvar i ett paket i hallen. Men nej, jag får inte vackla i tron på mig själv. Det blir att kavla upp skjortärmarna och ta kampen mot cigarett-demonen och det är en strid jag ska gå vinnande ur. Det är svårt att sluta röka, det vet väl alla. Men det är en sak att ha kunskapen om det och en helt annan sak att faktiskt kämpa mot suget. Ett sug som hela tiden pockar på min uppmärksamhet. Varför tände jag det där första blosset på 70-talet? Det var ju inte ens gott, men fast blev jag. Jag feströkte endast under 90-talet, men sedan började min psykiska sjukdom göra sig påmind och då blev jag heltidsrökare. Allt för att lugna nerverna. Det får väl bli att medicinera med Stesolid om ett tag, för lindring behöver jag få. Börja inte röka, kära läsare.

MVH/Herr X