Min vana trogen är jag vaken fast det är natt. Sova kan jag göra under dagen. Risken för en offensiv från fienden är betydligt lägre då än nu, så jag kan ligga på sängen så länge det är ljust ute. Så fort mörkret sänker sig är det jag som sitter med ytterkläderna på, redo att hörsamma varje order och befallning jag får. Ingen i min bekantskapskrets känner till mitt arbete för "I" och lika bra är det. Om jag berättar för någon utomstående om mitt engagemang måste den personen likvideras av säkerhetsskäl. Visst känns det bra och ärofyllt att vara hemlig agent, men jag skulle vilja ha en dusör för mitt arbete, allra minst en medalj. Fast jag är idealist och förväntar mig inga gåvor eller tjänster. Jag utkämpar ett utnötningskrig mot fienden, mot "O" och då får man vara beredd att offra allt. Kom an bara, alla ondsinta utomjordingar. Här är en medborgare som fortfarande har ett hjärta som slår och har ett hjärta för sina nära och kära. Totalt krig!

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...