Jag lyssnar på en av mina favoriter när det kommer till punk: The Exploited. Just nu är det "Beat the bastards" från 90-talet. Aggressiv och kompromisslös musik som faktiskt gör mig glad och får mig att klappa takten. Är man ur gängorna kan en dos Exploited hjälpa. "Punk's not dead". Indeed not...

MVH/Fester Bestertester

Här följer en bild på mitt stökiga vardagsrum.

MVH/Herr X

Jag funderar på att telefonera akutenheten och beklaga mig över mitt mående. Jag är inte direkt på topp, om man säger så. Jag vill ha någon att gråta ut för, ett proffs på psykisk sjukdom. Jag har inte ringt dem på ett tag nu så det må vara förlåtet om det blir ett samtal idag. Jag ska bara medicinera med lite doningar och om måendet inte förbättras slår jag dem en signal. En vecka på PIVA är kanske vad jag behöver.

MVH/Herr X

Jag tog upp frugan ur källaren och ställde henne på gården för en stunds motion. "Me cold, me cold" gnällde hon. Jag hade som tur var strypkopplet med mig och snärtade henne över benen med det. "Put tihs on and run" blev mitt svar.

Man måste hålla fruntimmer kort annars utmynnar det i myteri. Kvinnan ska inte sätta sig upp mot mannen, det mår hon inte bra av. Jag lade kopplet om frugans hals och fick henne att springa runt på gräsmattan. Detta var på baksidan av huset, då det är väl insynsskyddat.

Efter motionen så ställde jag henne i köket, hon hade falukorv att steka. Den blev precis som jag vill ha den, så inga nya snärtar behövde utdelas. Det är ett drygt jobb att vara en make till en djungelvilde.

MVH/Arg motalabo

Demonerna ger sig aldrig, de plågar mig dag som natt. Nu har de skickat ut bilar som spanar på mig. Jag var en sväng till affären förut och gissa om de följde efter mig. De gör det helt öppet som en styrkedemonstration. Men jag är inte ensam, jag arbetar för en agentorganisation kallad "I".

Vi förfogar över laservapen och neutronbomber och är inte sena att ta kampen mot den onda organisationen "O". Vi har legat i krig i åratal och än är inte segern vunnen, men den närmar sig.

Att man inte ska kunna gå ut en sväng utan att förföljas. Men sådant är livet för en toppagent, jag är van efter åratals kamp. Ni kan gott lägga ert krut på mig, "O", så kan övriga agenter jobba ostört.

Jag tar kampen varje dag. Jag avverkar onda bestar på löpande band. Seger!

MVH/Herr X

Sitter och lyssnar på Motörhead och deras sista skiva "Bad magic". En riktigt bra skiva efter några mindre bra släpp. Mikkey Dee excellerar vid trumsetet som vanligt och Lemmy brölar som bara han kan. Tyvärr avslutas skivan med en Rolling stones-cover, men vilken skiva är perfekt? Lemmy tog avsked med flaggan i topp i alla fall. Lemmy Kilmister, den evigt unga snubben, han skulle ha fyllt 76 i år om inte cancern tagit hans liv.

MVH/Fetser Bestertester

Av någon förunderlig anledning har jag börjat köpa mineralvatten. R*ml*sa med smak av päron. Okej, det finns en anledning och det är att jag vill sköta min kost, vad jag stoppar i truten. En flaska på 1,5 liter räcker i flera timmar då jag inte gillar det något vidare. Jag höll på att nästan svepa en Coca-Cola och även om den är sockerfri så är det säkert inte nyttigt, eller kanske rent av skadligt. Jag bytte då heroiskt till vattenblask.

Jag har kanske en halvliter Coca-Cola kvar, den sätter jag i mig i ett nafs. Jag ska bara dricka upp mitt vatten först, sedan får jag en stunds njutning när jag byter dryck. Kanske sätter sig den på magen, för jag vägde mig förra veckan och hade inte gått ned ett endaste kilo, trots att jag slutat med chips och kraftigt dragit ned på folkölen.

Finns det verkligen någon som uppskattar kolsyrat vatten? Jag gör det inte.

MVH/Herr X

Jag nödgades ta en Lergigan och en Stesolid för att få lite lugn. Min hjärna är i uppror och jag straffar den med kemikalier. Jag var med i en undersökning Karolinska institutet gjorde på 00-talet och kvinnan som intervjuade mig ville veta om jag haft hjärnskakning och det har jag ju. Syrran tog snarskank på mig och jag stöp med huvudet före i backen. Detta var när jag var kanske fem, sex år, skulle det ha gett mig schizofreni?

Nu sitter jag i alla fall ned när jag skriver detta, men måste anstränga mig för att inte trava runt i lägenheten som en osalig ande. I stunder som denna vill jag ha knock out-piller så man får sova bort joxet, men några sådana skrivs inte ut. Jag tänker Flunitrazepam och barbiturater. Ni vet, det som tog livet av Michael Jackson.

Rösthallucinationer är fasligt irriterande. Man har ju hört talas om peppande sådana och det har jag haft, även fast det tillhör ovanligheterna. Det är främst "F" som är schysst mot mig och hjälper mig att hålla mig i liv. Mer av "F" och mindre av Ville och Valle.

Positiva symptom är jobbiga, men jag håller ångest som värst. Fast det kanske är ett positivt symptom, jag vet inte. Ångest har fått mig att reka plats för att ta livet av mig och fått mig att i förtvivlan ropa på mamma i en becksvart skog.

Jag skulle tippa på noll timmars sömn inatt. Att vara vaken om nätterna förvärrar ofta symptomen, men jag har inte ro att ligga på sängen, hur läkande det än må vara. Ut och vandra mitt i natten? Kanske.

MVH/Herr X